EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har aviserat en ny europeisk lagstiftningssatsning för barns användning av sociala medier. I sitt tal om tillståndet i unionen den 16 september 2026 sade hon att kommissionen vill införa en stegvis modell där barn under 13 år inte ska använda sociala medier och där personliga konton inte ska vara tillåtna före 15 års ålder.

Den formella lagtexten har ännu inte presenterats. Von der Leyen sade i talet att kommissionen skulle lägga fram den nya EU Kids Act dagen efter, alltså den 17 september 2026. Det betyder att de exakta reglerna, definitionerna, undantagen och tidplanen fortfarande måste bedömas när förslaget publiceras.

Tre åldersnivåer i den modell som presenterats

Den modell som kommissionsordföranden beskrev delar upp minderåriga i tre grupper. Barn under 13 år ska enligt inriktningen inte ha tillgång till sociala medier. För barn från 13 år fram till 15-årsdagen ska personliga konton inte vara tillåtna, men särskilda så kallade minikonton ska kunna sättas upp och övervakas av föräldrar eller vårdnadshavare.

Von der Leyen sade också att dessa minikonton ska ha begränsade funktioner och tidsbegränsning. För gruppen 15–18 år är inriktningen i stället att plattformarna ska omfattas av krav på säker design. Vad ”säker design” kommer att innebära juridiskt behöver framgå av den kommande lagtexten och eventuella kompletterande regler.

Det här är ännu inte en gällande åldersgräns i Sverige

Det är viktigt att skilja mellan ett politiskt besked och en beslutad EU-regel. Uttalandet den 16 september är ett besked om vad kommissionen avser att föreslå. Det innebär inte att svenska barn och föräldrar från och med nu omfattas av nya bindande åldersgränser.

För att ett EU-förslag ska bli lag krävs normalt fortsatt behandling i EU:s lagstiftningsprocess. Europaparlamentet och medlemsstaterna i rådet får då ta ställning till texten och kan vilja ändra delar av den. När den formella Kids Act-texten är publicerad blir det också tydligare vilken rättslig form kommissionen föreslår, när reglerna kan börja tillämpas och hur ålderskontroll ska fungera i praktiken.

Ålderskontroll blir en central fråga

En praktisk nyckelfråga är hur plattformar ska kunna kontrollera en användares ålder utan att skapa onödig insamling av känsliga personuppgifter. EU har redan arbetat med lösningar för åldersverifiering och med regler om skydd för minderåriga inom ramen för Digital Services Act, DSA.

Europaparlamentet har tidigare efterfrågat en mer harmoniserad europeisk linje. I november 2025 antog parlamentet ett icke-bindande betänkande som förespråkade en digital minimiålder på 16 år för sociala medier, med möjlighet till tillgång från 13 år med förälders samtycke. Kommissionens nu aviserade modell är alltså inte identisk med parlamentets tidigare linje, vilket gör den fortsatta förhandlingen särskilt relevant.

Plattformarnas ansvar flyttas fram

En annan tydlig del av von der Leyens besked är att ansvaret inte enbart ska ligga på barn och föräldrar. Hon beskrev en princip där plattformarna i högre grad ska behöva visa att deras tjänster är säkra för minderåriga. Det passar in i EU:s bredare utveckling mot krav på säkerhet och integritet som standard för unga användare.

Frågor som sannolikt blir viktiga när lagförslaget granskas är bland annat rekommendationsalgoritmer, beroendeframkallande design, notiser, tidsbegränsningar, direktmeddelanden, annonsering och hur plattformar hanterar innehåll som inte är lämpligt för barn. Det återstår dock att se vilka av dessa delar som faktiskt finns med i den formella Kids Act-texten.

Vad kan det betyda för svenska familjer?

Om en gemensam EU-modell till slut antas kan den få stor betydelse för hur plattformar som används i Sverige utformar konton för barn och tonåringar. En gemensam europeisk modell skulle också kunna minska skillnaderna mellan medlemsländerna och göra det svårare för stora plattformar att tillämpa helt olika skyddsnivåer på olika marknader.

För föräldrar är det däremot för tidigt att utgå från att de presenterade åldersgränserna kommer att bli exakt de som slutligen gäller. Det är också för tidigt att säga när eventuella nya regler börjar tillämpas. Den formella texten, övergångsreglerna och den efterföljande lagstiftningsprocessen avgör det.

Vad händer nu?

Nästa steg är att läsa den formella Kids Act när kommissionen publicerar den. Då går det att kontrollera vilka tjänster som omfattas, hur sociala medier definieras, vilka skyldigheter som läggs på plattformarna och vilken roll föräldrasamtycke och teknisk åldersverifiering får.

Därefter följer EU:s politiska och juridiska behandling. För svenska användare är därför den viktigaste slutsatsen just nu att EU-kommissionen har signalerat en betydligt stramare linje för minderårigas sociala medier – men att de nya gränserna ännu inte är gällande rätt.

Källor

Uppgifterna bygger på Europeiska kommissionens officiella tal om tillståndet i unionen den 16 september 2026 samt Europaparlamentets tidigare ställningstagande om minderåriga och sociala medier.