Konsumentombudsmannen, KO, har lämnat in en stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen mot Svenska Postkodföreningen om reklam för Postkodlotteriet på Instagram. KO anser att reklamen inte uppfyller spellagens krav på måttfull marknadsföring. Postkodlotteriet delar inte myndighetens bedömning och säger att det är bra att frågan nu prövas rättsligt.

Stämningsansökan lämnades in den 11 september 2026. Det innebär inte att domstolen redan har slagit fast att reklamen är otillåten. Frågan ska nu prövas, och parterna får lägga fram sina argument inom ramen för processen.

Det här reagerar KO på

I sitt pressmeddelande pekar Konsumentverket bland annat på en reklamfilm där vinstcheckar regnar över ett villakvarter. Enligt KO ger filmen också intryck av att konsumenten behöver skynda sig att köpa en lott.

Myndigheten menar att de inslagen går längre än vad som är förenligt med kravet på måttfullhet i spelreklam. KO vill därför att reklamen ska förbjudas och att förbudet ska förenas med vite. Ett vite är framåtsyftande och kan bli aktuellt om ett beslutat förbud senare överträds.

Konsumentverket beskriver måttfullhetskravet som att informationen i spelreklam ska begränsas till relevanta fakta om spelet och presenteras så sakligt som möjligt. Spelinspektionen upplyser också om att spellagen kräver måttfull marknadsföring och att reklam bland annat inte får riktas särskilt till personer under 18 år.

Postkodlotteriet bestrider bedömningen

Postkodlotteriet publicerade samma dag en kommentar där bolaget uppger att man inte delar Konsumentombudsmannens bedömning. Samtidigt skriver Postkodlotteriet att det är bra att frågan prövas och att bolaget kommer att framföra sina synpunkter i domstolsprocessen.

Det betyder att två tydliga positioner nu står mot varandra: KO anser att utformningen går över gränsen för måttfull spelreklam, medan Postkodlotteriet motsätter sig den bedömningen. Det är domstolen som får ta ställning till hur reglerna ska tillämpas i det aktuella fallet.

Varför målet kan få bredare betydelse

Tvisten handlar om en specifik Instagramreklam, men den principiella frågan är bredare. Sociala medier bygger ofta på korta, visuella och känslostyrda format. Samtidigt omfattas spelmarknadsföring av särskilda krav som begränsar hur starkt budskapet får driva på deltagande.

Konsumentverket har sedan tidigare tagit fram allmänna råd om marknadsföring av spel, KOVFS 2025:2, för att underlätta tolkningen av spellagens regler. Spelinspektionen har beskrivit råden som ett stöd för aktörer med svensk licens och framhållit att de bygger främst på bestämmelserna i 15 kapitlet i spellagen.

Ett domstolsavgörande i det nya målet kan därför bli intressant även för andra aktörer som marknadsför lotterier, kasino, betting eller andra licenspliktiga spel i sociala kanaler. Exakt vilken vägledning målet ger beror dock på domstolens kommande bedömning och de omständigheter som faktiskt prövas.

Vad händer nu?

Nästa steg är att målet handläggs i Patent- och marknadsdomstolen. Svenska Postkodföreningen får möjlighet att svara på KO:s yrkanden och argument. Därefter kan processen omfatta ytterligare skriftväxling och, beroende på hur målet utvecklas, en huvudförhandling innan domstolen avgör saken.

Det finns ännu inget avgörande att förhålla sig till. För konsumenter och företag är den viktiga skillnaden att KO:s stämningsansökan är ett myndighetsyrkande, inte en dom. Fram tills domstolen har prövat saken bör påståenden om att reklamen definitivt strider mot lagen därför formuleras som just KO:s bedömning.

Bakgrunden: spelreklam har särskilda regler

Spelreklam omfattas både av generella marknadsföringsregler och av särskilda bestämmelser i spellagen. Kravet på måttfullhet är en central del. Spelinspektionen hänvisar konsumenter som upplever spelreklam som felaktig, vilseledande eller på annat sätt missvisande till Konsumentverket.

De allmänna råd som började gälla den 1 september 2025 syftar till att göra regelverket tydligare och mer enhetligt. Det nya Postkodlotteriet-målet blir nu en konkret prövning av var gränsen kan gå när reklamen använder visuella vinstbudskap och tidspress i en social kanal.

Källor